När det blåser på jorden

Det är tveksamt om det västerländska samhället har så i grunden omdanats som under det senaste seklet. Det liv och den miljö som min sjuåriga mormor såg sin mormor leva är något helt annat än det liv hon själv lever nu. Skulle en person på 1700-talet flytta framåt två generationer i tiden skulle hen antagligen mötas av annorlunda mode, värderingar och språk. Men, i det stora hela skulle tidsresenären kunna känna igen sig och kunna leva. Den tankeleken blir allt knepigare i vår tid. Vi har megatrenderna urbanisering, individualisering och globalisering som ställer det mesta på huvudet, allt från hur vi jobbar, bor och umgås, och som grädde på moset den allestädes närvarande digitaliseringen.

Och överallt uppmuntras vi till förändring, både som personer men också i vardagslivet till följd av krafter som vi har svårt att rå på, exempelvis världspolitik och marknad. Det är ingen överdrift att säga att det blåser, dessutom på ett ojämlikt sätt också. Nu finns det ett helt kontinuum av åsikter, där en del tror på en kollaps av det samhälle vi lever idag (av olika snabbt händelseförlopp) medan andra förlägger sin tillit till vetenskapen och tekniken, som har fixat många utmaningar förr (exempelvis ett perforerat ozonlager). Ännu är det för tidigt att säga vem som har rätt, men det man däremot kan konstatera är att lokalsamhället och människan i den är väldigt sårbar idag. Det är många kockar som ska till för att våra mest grundläggande behov som mat på bordet, kläder på kroppen och el till spisen ska täckas.

Det är därför vi är med och ordnar Transition Week Ostrobothnia tillsammans med flera andra föreningar i oktober. Vi tror nämligen att då det är turbulenta tider är det klokt att stärka motståndskraften, det som forskarna benämner resiliens. Kortfattat är det förmågan eller egenskapen att hantera svårigheter, kriser och katastrofer utan att nedslås av dem. Sedan 1970-talet har forskarna i allt högre grad studerat människans förmåga att ta sig igenom och komma tillbaka efter motgångar. Det har visat sej att det finns en del skyddsfaktorer, som fungerar som ett socialt vaccin så att vi inte bara lägger oss ner och ger upp. Individer med god motståndskraft är ofta kreativa och duktiga på att lösa problem, andliga i meningen att de tror på en kraft som är större än oss själva och att vi förenas av kärlek och medkänsla, de vågar be om hjälp, de har ett socialt nätverk runtom sig och har nära relationer (Brown 2010). Det här är alla egenskaper som är viktiga i arbetet att bygga upp förmågan att fungera i lokalsamhället i tider av stora förändringar i världen. Omställningen till ett hållbart lokalsamhälle bygger på samarbete och starka, goda relationer och att förenas i kraften att arbeta ilag. Det kan handla om att samarbeta kring självhushållning, odling, energiproduktion, olika tjänster och kompetenser, att samäga eller olika bytesringar av varor och tjänster. Att ta vara på den kunskap som var självklar förr, exempelvis hur man förvarar mat och använder den material som finns i regionen för att bygga, är också viktig.

Om du vill vara med och stärka motståndskraften i Österbotten så delta i några av våra programpunkter under Föreningsfestivalveckan! Nedan ser du vad som händer och var.

two_affisch_a3_klar_webb

Advertisements

About Susanne

En matglad epikuré som ser det goda och vackra i det enkla och lilla.
This entry was posted in Slow food. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s