Är det inte dyrt och svårt att hinna med?

En fråga som ofta förekommer både då vi som startat upp Slow Food blivit intervjuade i media och då vi talar om vikten av god, ren, och rättvis mat med de som är intresserade är om inte det blir väldigt dyrt och arbetsdrygt att leva så här. Svaret är faktiskt nej på båda frågorna. Det blir inte dyrare och det är inte svårt heller. Vad som krävs är rätt attityd, lite planering, och förmåga att lära sig navigera rätt både i butiken och i köket.

Som bonus får man dessutom en mat fri från dolt socker och en massa andra tillsatsämnen. Man vet vad man äter  och det har klara fördelar för hälsan (inte lika mycket behov av dyra mediciner som värktabletter och dylikt). Om man tar ett steg längre så kan man också veta varifrån ens råvaror kommer, känna bonden som förser en med största delen av den mat man äter. Hur kan en sådan livstil betyda att det blir billigare och mindre stressigt kan man fråga sig? 

Här några tips om hur det hela fungerar:

1. Motivation: Ändra din inställning till mat och inse att matlagning från grunden är roligt och köket är en plats där man finner njutning och inte stress. Gräv fram gamla kokböcker som innehåller basrecept anpassade till våra förhållanden, och gå någon kurs i grundläggande kunskap i matlagning om du känner dig osäker.

2. Investera i förvaring: frys och kallutrymmen där du kan uppbevara större mängd kött, säsongsgrönsaker vartefter de blir färdiga, frysta bär, grönsaker, svamp, etc.

3. Köp kött i större mängder på en gång direkt från producenten  (REKO) och frys ner. Det sparar både tid och pengar och du lär känna din egen köttproducent. På samma gång får du också en massa andra produkter: som sägongsgrönsaker, ägg, kankse lokalt bröd och andra lokala specialiteter.

4. Lär dig laga mat från grunden av mer “udda” ingredienser. Visste du att det för tillfället exporteras en stor del av allt som inte är rent kött till utlandet? Och att vi finländare helst äter maletkött till middag, för enkelhetens skull. Genom att lära sig att ta tillvara andra delar av djuren (lever, blod, hjärta, tunga, ben) får man kostnaderna på proteinet i vardagsmaten utan att tumma på kvalitet, allt kan fortfarande vara ekologiskt! Även bönor som blötlagts och kokats i stora mängder kan frysas ner för snabbmats alternativ i framtiden.

5. När du en gång lagar mat, gör stora mängder och många olika rätter på en gång. En kokt höna ger också en smakrik buljong som kan användas i olika soppor och såser. Frys ner överloppsmat och de rester som går att frysas och användas i andra rätter senare.

6. Följ med säsongen och ta tillvara det som går att ta tillvara när det är säsong. Om du inte själv hinner odla och plocka dina egna bär så kan du (fortfarande) ty dig till torgförsäljare eller andra lokala aktörer som kan förse dig med ren och rättvis mat vid rätt tidpunkt. Färskspenat och broccoli i augusti kan lätt kokas upp för att frysas ner för hela vintern. Potatis och morötter kan på basen av en grov uppskattning om vinterförbrukningen upphandlas till specialpris en gång på hösten. Samma gäller andra rotsaker, bara man har rätt temperatur i förvaringsutrymmena. 

7. Starta en mjölkring. Färsk mjölk finns att få hos mjölkbönder som har gårdsförsäljning. På ekologiska gårdar kan literpriset vara en tredjedel av butikspriset. Genom att ha en mjölkring behöver man inte åka ut till bonden varje vecka, men man får ändå sin egen färska mjölk hemlevererad då den gamla tagit slut (eller blivit dålig). Mjölken kan lätt omvandlas till jogurt och glass om man bemästrar den kunskapen, även där sparar man en slant – och framförallt många tillsatsämnen, speciellt vad gäller glass.

8. Uppskatta ägg i alla dess former, och hitta gärna en egen lokal äggleverantör som förser dig med färska ägg så ofta du behöver. Ägg är snabbmat hos en familj som äter mat lagad från grunden, fungerar bra morgon-middag-kväll.

9. Lär dig hantera fisk. För tillfället går flera kurser med fiskhandlaren Tom Blom i Vasa om hur man kan laga fisk från grunden. Det är inte heller svårt att göra egna fiskpinnar på aborrfiléer panerade i ägg och polenta och stekta i kokosolja. Det tar inte många minuter längre att göra den sortens “pinnar” och på samma gång slipper man ha dåligt samvete för att ha köpt fisk från okänt ursprung, panerade i ett flertal oönskade tillsatsämnen, dessutom även gångbart för gluten-allergiker! Olika filéer går lätt att frysa ner. Olika fiskförsäljare och saluhallen har ett fint utbud på färsk fisk varje dag som snabbt omvandlas till soppa när tiden tryter. 

10. Köp ris i stora mängder i de asiatiska butikerna och ekologiskt mjöl hos lokala producenter – det sparar tid att inte behöva fylla på basförrådet varannan vecka. Lär dig några snabba bröd recept – gör stora mängder och frys ner!

11. Kvar på butiksinköpslistan blir ett fåtal produkter som smör, utländska frukter, kryddor, enstaka specialprodukter och mejeriprodukter. Du behöver inte längre storhandla utan butiksinköpen avklarar du på en kvart, utanför rusningstid förstås, så slipper du dessutom köa.

Vad är mer stressigt? Att göra upp veckolista på mat och springa i långa korridorer tillsammans med resten av stans befolkning en fredagskväll? Eller att handla större mängder enligt säsong och utbud i mindre butiker/ så att man kan improvisera fram en middag varje dag utan destu mer planering?

 

Advertisements
This entry was posted in Slow food and tagged . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s